Lösningsfokus

Lösningsfokus bakgrund och koppling till SIM

Det lösningsfokuserade förhållningssättet och teknikerna är salutogena och samarbetsinriktade och utgår från dialogen i samtalet.

Steve de Shazer och Insoo Kim Berg, grundare av Solution-Focused Brief Therapy, upptäckte att klienter nådde sina mål snabbare genom att tala mer om sina styrkor och förhoppningar inför framtiden, snarare än att beskriva problem i nuet och i det förgångna [1-3]. De upptäckte också att lösningsbeteende och kompetens förstärktes genom bekräftelser och komplimanger: klienterna började göra mer av det som fungerade och tränga bort problemmönster i sina liv.

Allteftersom klienterna upplevde mer av lösningsmönster återkom hälsosamma funktioner. De Shazer och Berg konstaterade att problemtankar och problem- beteenden hade väldigt lite koppling till lösningar och lösningsbeteenden. De poängterade att förändring sker konstant i människors liv och att det är viktigt att hitta det som är användbart för att ta sig vidare mot en önskad och bättre framtid.

Det som startade som terapi har utvecklats till att även finnas som coachande arbetssätt och har spritt sig till många sektorer och arenor, bland annat till skolvärlden. Det finns från början av 1990-talet och framåt beskrivet flera lyckosamma lösningsfokuserade skolinterventioner kopplat till bland annat klassrumsundervisning, socialt arbete, rådgivning samt för att motverka elevfrånvaro [4, 5]. Många interventioner bygger på Insoo Kim Bergs metodutveckling av det feedbackbaserade woww- programmet. Det handlar om att lärare och elever får träna sig i att uppmärksamma och arbeta med det som fungerar – working on what works [6].

Det finns hittills inga beskrivna exempel på gruppbaserad coachning med gymnasieungdomar riktade mot att främja just psykisk hälsa. SIM-metoden med dess tillhörande handledarutbildning och metodstöd är en metodutveckling för detta.

Referenser

1. De Shazer, S. (1985). Keys to solution in brief therapy. W. W. Norton & Company.
2. De Shazer, S. (1988). Clues: Investigating solutions in brief therapy. W. W. Norton & Company
3. De Shazer, S., & Berg, I. K. (1997). ‘What works? Remarks on research aspects of solution-focused. brief therapy.
4. Kim, J. S., & Franklin, C. (2009). Solution-Focused brief therapy in schools: A review of the literature. Children and Youth Services Review, 31, 464–470.
5. Franklin, C., Biever, J., Moore, K., Clemons, D., & Scamardo, M. (2001). The effectiveness of Solution-Focused therapy with children in a school setting. Research on Social Work Practice, 11, 411–434.
6. Brown, E. L., Powell, E., & Clark, A. (2012). Working on what works: Working with teachers to improve classroom behavior and relationships. Educational Psychology in Practice, 28, 19–30.

---

Att jämföra lösningsbyggande med problemlösning

”Att coacha lösningsfokuserat är ett särskilt sätt att lyssna och samtala. Som coach väljer du vad du fokuserar på, vad du bekräftar, och vilka frågor du ställer.”

Att som gruppcoach hålla sig på det lösningsfokuserade spåret handlar om att ständigt påminna sig om att reflektera, bekräfta och ställa frågor kring det som kan vara ledtrådar till lösningar framåt, inte att försöka förstå och diskutera orsaker till problem och det som är svårt. Däremot är vi som lösningsfokuserade gruppcoacher helt på det klara med att problem existerar. Elever kan ha det tufft, vilket vi såklart bekräftar. Bekräftelsen är stödjande. Om du är lösningsbyggande gruppcoach ställer du frågor om vad som är viktigt för eleverna, om resurser och vad eleven tror kan vara till hjälp att navigera vidare i tillvaron. Det är lösningsbyggande.

Dialogorienteringskvadranten för lösningsfokuserade dialoger

För att illustrera hur olika dialoger kan utveckla sig och hur samtalsledaren kan hjälpa till att styra samtalen mot resurser och önskat läge använder vi oss i SIM av det pedagogiska instrumentet DialogOrienteringsKvadranten (DOK).

Dialogorienteringskvadranten (av Haesun Moon, the Canadian Centre for Brief Coaching) är en hjälpsam modell som hjälper oss gruppcoacher att öka medvetenheten om vad vi förstärker. Den utgår från en tidslinje om löper från dåtid till framtid. Vi kan föreställa oss att ett samtal pågår just här och nu i mitten på linjen. Ett samtal handlar oftast om sånt som har hänt tidigare och sånt som kan ske framåt.

När vi har ett coachande samtal fokuserar vi mycket på att undersöka vad den vi coachar vill ha mer av i sitt liv. Den här lodräta linjen handlar om innehåll, det som finns i personens liv:

Upptill på den lodräta linjen pratar vi om det som personen vill behålla i sitt liv, sånt som ska fortsätta som det är eller utvecklas och bli mer av. Det kan handla om relationer med andra, tillfällen då personen mår bra, bra tankar och bra känslor. Nertill på linjen handlar det däremot om det personen inte vill ha i sitt liv.

När du är gruppcoach i SIM kan du ha hjälp av att tänka på kvadranten i form av huset med två samtalsrum på övervåningen och två samtalsrum på undervåningen. Med hjälp av metaforen rummen i huset kan du utveckla din coachning.

Det är inte fel att vara i något av rummen. När människor har det problematiskt och är på undervåningen behöver vi lyssna och bekräfta det samt ställa frågor om hur eleven gör för att hantera det svåra. Lösningsfokuserad coachning handlar sen om att hitta sätt att ta upp dialogen till övervåningen och bygga lösningar med hjälp av resurser och önskan mot det som eleven önskar framåt.