SIM-metoden

SIM som interventionsmetod är en gruppbaserad coachning med gymnasieungdomar som syftar till att främja psykisk hälsa. Den är framtagen inom forskningsprojektet Skolbaserad intervention för att främja ungdomars psykiska hälsa.

SIM-metoden har utformats så att den omfattar de teman som återspeglar teorin om psykisk hälsa och hur den mäts, se fliken Psykisk hälsa. Den utgår därmed från en normativ modell, men – och det här är viktigt – dialogen som förs under gruppträffarna utgår från lösningsfokuserade förhållningssätt och tekniker, se fliken Lösningsfokus.

I SIM-metoden utgår vi från indikatorer för psykisk hälsa och skoltrivsel. Vi har också ett förantagande om att alla elever ” vill och kan arbeta med något” och att detta kan leda framåt emot deras önskade framtid. Vad eleven ”hoppas på skall börja hända och resurser och förmågor som gör detta möjligt” undersöks och förstärks i den lösningsfokuserade dialogen. Detta är den motivation som vi arbetar med i SIM.

Teoretiskt passar den process vi arbetar med i SIM väl in på modellen för beteendeförändring som tidigare beskrivits av Michie och kollegor i det så kallade COM-B system – a framework for understanding behavior [1]. ”Motivation” enligt COM-B är de processer som ger energi och påverkar beteendet till exempel genom att fatta beslut, styra vanor och även generera känslomässig respons. ”Capability” är individens förmåga att agera mot målet. I SIM-metoden övar eleven sig i denna förmåga och får ökad kunskap genom korta psyko-edukativa inslag och framför allt insikter om sina egna resurser i den coachande processen. ”Opportunity” definieras i COM-B som alla faktorer som finns utanför individen och som möjliggör det önskvärda beteendet – som i sin tur påverkar de tre komponenterna i modellen.

I den lösningsfokuserade samtalsmodellen uppmuntrar vi eleverna att lägga märke till vad som är hjälpsamt i vardagen och att ta stöd i nätverket som finns omkring eleven. Relaterat till Michie och kollegors senare publikation om taxonomier av tekniker som föranleder beteendeförändring [2], är några av de ”aktiva” komponenter i arbetsprocessen med SIM till exempel:

• Måluppfyllelse (goal attainment)
• Socialt stöd (social support)
• Tillit till sig själv och sin egen förmåga (self-belief)
• Resursåterkoppling (feedback) och detaljerade föreställningar och beskrivningar av önskat läge (imaginary reward)
• Positiva skillnader (imagining of future outcomes).  

De aktiva komponenterna i SIM tar avstamp i det lösningsfokuserade förhållningssättet och dess tekniker där ungdomen coachas i att enskilt såväl som i grupp upptäcka, utforska och (vidare)utveckla resurser med tydlig koppling till psykiska hälsa och det som bygger den.

Mentorn fungerar som en facilitator för gruppträffarnas innehåll och process. Mentorn benämns gruppcoach eftersom rollen till största del innebär att coacha eleverna och att stödja eleverna i att coacha varandra. Eleverna får jobba med att upptäcka, utforska och (vidare)utveckla resurser som främjar olika känslor, egenskaper och färdigheter med tydlig koppling till den psykiska hälsans beståndsdelar samt skoltrivsel.

Eleven coachas i att upptäcka resurser som är viktiga för den psykiska hälsan. Detta skapar en medvetenhet som motiverar eleven att utforska sina resurser, något som ger tilltro till den egna förmågan och som ytterligare förstärker de egna resurserna och möjligheten (valet) att vidareutveckla dem.

Interventionens upplägg i skolan

SIM ska kunna implementeras i skolmiljöns befintliga strukturer och ledas av specialutbildade mentorer vid skolan.

Gymnasieungdomarna deltar i nio veckovisa gruppträffar. De har tillgång till anpassat material, via en app med personligt inlogg, som stöd för den coachande processen. Mentorerna genomgår fyra dagars handledarutbildning samt handledning i SIM-metoden. Som metodstöd har de manual, kortfilmer, powerpointbilder samt personligt inlogg till en dashboard med det pedagogiska uppföljningsverktyget Group Session Rating Scale (GSRS) för att mäta och tillsammans med elevgruppen reflektera över upplevelsen av gruppträffen och samtalsalliansen [3].

Översiktligt upplägg för de nio träffarna

Startträff:
Introduktion av helheten i SIM, psykisk hälsa och lösningsfokuserad coachning. Uppstart av den coachande processen och resursteamen.

Träff 1, 3, 5, 7:
Temaintroduktion emotionellt välbefinnande, skoltrivsel, psykologiskt välbefinnande och socialt välbefinnande. Avslutande uppföljning av elevens utveckling i sitt tidigare valda fokus.

Träff 2, 4, 6:
Uppföljning av elevens fokus, coachning i resursteamen och fortsatta uppgifter att träna på för att utveckla valt fokus.

Träff 8:
Uppföljning av elevens fokus, djupare reflektion över helheten, resursåterkoppling och fokus på att bibehålla uppnådda effekter i form av positiva skillnader.

Teman och underliggande fokus för eleven att välja att arbeta med

Eleven väljer individuellt en av de indikatorer som finns föreslagna under respektive tema under träff ett, tre, fem och sju. När eleven valt kallar vi indikatorn för ”mitt fokus”. Under träff ett väljs ett eget fokus från temat emotionellt välbefinnande. Under träff två följs detta fokus upp och en kort uppföljning görs också under träff tre. Under träff tre väljer eleven ett fokus från temat skoltrivsel vilket följs upp under träff fyra och träff fem. Likaså väljer eleven ett fokus under träff fem, då från temat psykologiskt välbefinnande sedan följs upp under träff sex och träff sju. Under träff sju väljer eleven ett sista fokus och då från temat socialt välbefinnande, som följs upp under träff åtta tillsammans med helheten.

---

Solution-Focused Intervention for Mental Health

---

Lösningsfokuserad ansats i SIM-träffarna